annelieeee

Ludde var både familjemedlem och en riktig vän. Han var 4 år när han flyttade till oss. Det har varit en underbar tid med bra och mindre bra stunder. Nu i oktober fyllde han 11 år. Tiden har gått så fort. Så fort så att vi redan är vid den jobbiga stunden. Igår var det fjärde dagen han inte åt någon mat. Han drack endast vatten och fick tyvärr inte behålla vätskan. Han hade ont och mådde väldigt dåligt. Han var klen i hela kroppen, han orkade knappt bära den.

Igår morse innan jag åkte till jobbet var sista gången jag fick se honom. När jag kom hem var han bara borta. Jag besökte hans kors, det var mörkt ute. Det var jätte jobbigt. Men det jag vet nu är att hans lidande är över. Hans onda smärta är borta. Det som är kvar och alltid kommer finnas kvar är den stora saknaden.

Ha det bra i himmelen min käre och bäste vän, Ludde.